Idag (om ca 1h) är det utvecklingssamtal på gång med yngsta dottern. Hon går i förskoleklass så det är väl inte så mycket bedömning av kunskaper som ska hanteras utan hur hon fungerar i gruppen och liknande sociala bitar. Tror jag. Hoppas jag.
Nu är jag väl inte superorolig för vad som ska sägas men som förälder är man alltid lite nervös inför sådana här situationer. Därför vill jag trycka på viktigheten i hur pedagogen uttrycker sig i dessa möten, för om föräldrar känner sig osäkra hur ska då barnen känna sig.
Bedömning av barn är en vansklig fråga. Dels så måste de ju i viss mån bedömas för att deras kunskaper ska kunna säkras, att de möter målen. Dels sätter man dem i en sits som kan upplevas pressande och ångestfylld. Om pedagogen uttrycker sig klumpigt kan det trampas på många tår, samtidigt får man inte gå på äggskal för föräldrarna. De måste ju få sanningen om hur deras barn ligger till och vad som behövs arbetas mer med.
Som blivande lärare är detta ett av de stora skräckmomenten för mig. Viktig fråga, men läskig.
Simma lugnt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar